Wikipedia:Utvald artikkel

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Hopp til navigering Hopp til søk
Snarvegar:
WP:VA
WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er valt ut der.

Utvald artikkel

Utvald artikkel Bullet blue.png Kandidatar Bullet blue.png Kalender

Arkiv: 200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018


I dag er det onsdag, 17. oktober 2018Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om Paul McCartney:

Paul McCartney

Paul McCartney (fødd 18. juni 1942) er ein britisk bassist, låtskrivar, songar, gitarist og pianist frå Liverpool i England. Han var medlem av The Beatles (1957–70) og Wings (1971–80). Han starta som gitarist i The Quarrymen (som seinare endra namn til The Silver Beatles og The Beatles), men overtok som bassist da Stuart Sutcliffe slutta i bandet. I tillegg til å spele bass i The Beatles (og ved ulike høve òg gitar, piano, synthesiser og slagverk) stod McCartney, saman med John Lennon for det meste av vokalinnslaga og låtskrivinga i gruppa.

Songane som Lennon og McCartney skreiv for The Beatles bar alltid begge sine namn, sjølv om den eine skulle ha vore aleine om komposisjonen. Mange av McCartney sine komposisjonar frå denne perioden, inkludert «Hey Jude», «Yesterday» og «Let It Be», høyrer til standardrepertoaret i populærmusikken. . Som soloartist og med gruppa si frå 1970-åra, Wings, makta han 30 Topp 10-singler i England og USA. Paul McCartney står oppført i Guinness rekordbok som den mest framgangsrike komponisten innanfor moderne populærmusikk. Slår ein saman arbeidet hans med og utanfor The Beatles har McCartney skrive over 50 hittar. Det er langt meir ein kva nokon anna komponist kan vise til. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Bolken neste veke er om Nanny of the Maroons:

Ein maroonbusetnad på Jamaica

Nanny of the Maroons (kring 1685–kring 1755) var ein jamaicansk leiar på 1700-talet. Ho leia ei gruppe jamaicanske maroonar, det vil seia rømde afrikanske slavar og etterkomarane deira som hadde slått seg ned i lag med innfødde tainofolk i innlandet på øya. Dei heldt til i Nanny Town, som lenge var ein fristad for maroonane. Etter den første maroonkrigen gjekk koloniherskarane med på ein fredsavtale der gruppa fekk eigedomsrett over eit stykke land på 500 acre i Portland Parish. Her grunnla dei nye Nanny Town, den noverande Moore Town, som har eit minnesmerke over Nanny. Det er også reist eit monument til henne i National Heroes Park i Kingston. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Utvald bokmålsartikkel

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012201320142015201620172018
hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Festningen Dunnottar i Mearns i Skottland er ett av de beste befestningsverker i Storbritannia, og dateres til 1200-tallet.

Skottlands historie i høymiddelalderen omhandler tiden fra kong Domnall IIs død i 900, til kong Aleksander IIIs død i 1286, hvor sistnevnte indirekte førte til Den skotske uavhengighetskrigen.

På slutten av 800-tallet besto området som i dag dekkes av det moderne Skottland, av stridende kongedømmer, med skandinavisk innflytelse på øygruppene nord og vest i området, britonisk kultur i sørvest, det anglo-saksiske Northumbria i sørøst, og det piktiske og gæliske Kongedømmet Alba i øst. Gjennom 900- og 1000-tallet vant gælisk kultur fram, og kongedømmet Alba tok kontroll over landområdene sørover.

I tiden etter kong David I på 1100-tallet kan de skotske monarkene bedre beskrives som skotsk-normanniske enn som gæliske ved det at de selv foretrakk fransk kultur framfor den innlandske skotske kulturen. Les mer …

visnowikidawikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Et av de første bildene av et lyn, tatt i 1902, viser elektrisk strøm både som et naturfenomen og som elektrisk belysning i en storby.

Elektrisk strøm, eller elektrisk strømstyrke, er elektriske ladninger i bevegelse. I elektriske kretser består strømmen av ladningsbærere, for eksempel i form av elektroner i en metallisk leder. SI-enhet for elektrisk strøm er ampere. Elektrisk strøm måles ved hjelp av et amperemeter. Sammenhengen mellom strøm og spenning i en metallisk leder er gitt av Ohms lov.

Metaller er foretrukne ledere i elektriske kretser. I metaller er ett eller flere elektroner løst bundet til atomene, og de kan dermed bevege seg fritt rundt i metallet. Disse elektronene kalles for ladningsbærere, men er ikke de eneste formene for ladningbærere. Når det settes på en spenning fra en spenningskilde over en elektrisk leder, vil det elektriske feltet drive ladningene i én retning gitt av deres polaritet. Lederen overfører da elektrisk energi.

Elektrisk strøm fører til oppvarming som for eksempel skaper lys i en glødelampe eller tap av energi i en kraftlinje. Den lager også et magnetfelt, som kan nyttiggjøres i elektriske motorer, spoler, transformatorer og generatorer. Les mer …

visnowikidawikisvwiki

Utvald dansk artikkel

Utvald dansk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Motiver fra Englands middelalder.

Englands historie i middelalderen omfatter tiden fra slutningen af 400-tallet til 1485. Efter Romerrigets fald hang økonomien i England i laser, og mange byer var forladt. I løbet af århundreder udviklede der sig mange små kongeriger og kulturen blomstrede under angelsakserne, der blandt andet producerede episke digte som Beowulf. Angelsakserne konverterede til kristendommen i 600-tallet, og klostre blev opført over hele England. I 700- og 800-tallet blev landet hærget af vikinger, og kampene varede i flere årtier. Wessex blev det mægtigste kongerige og medvirkede til en engelsk identitet. England var i 1060'erne en magtfuld centraliseret stat med et stærkt militær og en succesfuld økonomi.

Den normanniske invasion af England i 1066 bragte normanner og franskmænd til magten. Vilhelm Erobreren og hans efterfølgere overtog det eksisterende statssystem, undertrykte lokale oprør og beherskede befolkningen fra en række borge. Feudalismen blev indført, og i 1100- og 1200-tallet voksede byerne. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Volbeat, 2013

Outlaw Gentlemen & Shady Ladies er Volbeats femte album. Det udkom 5. april 2013. Det er bandets første album med guitaristen Rob Caggiano og deres sidste album med bassisten Anders Kjølholm. Nummeret "Room 24", med sangeren King Diamond, blev gjort tilgængelig gratis for fans ved digitalt download.

Outlaw Gentlemen & Shady Ladies modtog gode anmeldelser og blev rost for at være meget varieret. Det solgte 2x platin i Danmark og platin i Tyskland og Østrig. I både Canada og Sverige solgte det guld. Det nåede førstepladsen i seks lande og i Top 10 i fem andre.

Albummet modtog prisen som "Årets Danske Hard Rock-udgivelse" ved GAFFA-Prisen og "Årets Danske Rockudgivelse" ved Danish Music Awards. Til den tyske Echo awards modtog albummet prisen for "Bedste International Alternative Act", og sangen "Room 24" blev nomineret til en Grammy for "bedste metal-præstation". Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Utvald svensk artikkel

Utvald svensk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012
Utvald svensk artikkel velges ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Ärleflugsnappare heter Gallaviftestjert på norsk og Willie wagtail på engelsk

Ärlesolfjäderstjärt (Rhipidura leucophrys) är en tätting som förekommer i Australien, Nya Guinea, Salomonöarna, Bismarckarkipelagen och i östra Indonesien. Den är en vanlig och välkänd fågel över stora delar av sitt utbredningsområde där den lever i de flesta typer av biotoper förutom tät skog. Den är 19–21,5 cm lång och har en kontrasterande fjäderdräkt med nästan helt svart ovansida och vit undersida. Könen är lika. Arten är inte nära besläktad med ärlorna utan är den största arten inom familjen solfjäderstjärtar.

Ärlesolfjäderstjärten är en insektsätare som födosöker i öppna habitat, likt flugsnapparna. Den är aggressiv och revirhävdande och mobbar mycket större fåglar som kookaburra och kilstjärtörn. Arten har anpassat sig väl till människans landskap och den är en vanlig fågel på stadens gräsmattor, i parker och i trädgårdar. Ärlesolfjäderstjärten är vanligt förekommande inom aboriginernas folklore över hela Australien, bland annat som fågeln som bringade dåliga nyheter eller som stal hemligheter. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki


Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Fuglekonge på dansk og norsk; Kungsfågel på svensk

Kungsfågel (Regulus regulus) är en mycket liten tätting som numera oftast placeras i familjen kungsfåglar (Regulidae). Både dess vetenskapliga namn och dess svenska trivialnamn syftar på kunglighet och anspelar i förlängningen på kungsfåglarnas färgstarka gyllene hjässband. Arten delas in i en rad underarter med stor geografisk spridning som omfattar merparten av Eurasien och öarna i Makaronesien. De norra och östliga häckningsbestånden av kungsfågel är flyttfåglar, och övervintrar längre söderut, medan de sydligare är stannfåglar. Under stränga vintrar minskar de nordliga stannfågelsbestånden kraftigt.

Kungsfågeln är Europas minsta fågel med en längd på cirka 9 centimeter och en vikt på 5–6 gram. Den har grönaktig ovansida, vitaktig undersida och dubbla vingband. Det grå ansiktet kontrasterar mot det svarta ögat och det färgstarka centrala hjässbandet, vilket är orange och gult hos hanen, men enbart gult hos honan. Hjässbandets korta fjädrar kan resas till en liten kam och används i uppvisningssyfte under häckningen. Kungsfågeln påminner om brandkronad kungsfågel och de båda arterna har till stor del överlappande europeiska utbredningsområden, men den senare skiljer sig ifrån kungsfågeln med sina bronsfärgade skuldror och tydliga huvudteckning. Kungsfågelns sång är ett antal upprepade tunna, höga toner som är något mer högfrekventa än de övriga släktingarnas sång. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki

Veke 44

Utvald nynorskartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald bokmålsartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald dansk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald svensk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki